full, fullare, dräggfull

Jag slog upp ögonen, kisade mot klockan, halv tio tolkade min suddiga blick att den var. Jag kände mig lite törstig, var lite lätt yrvaken. Jag lyfte huvudet från kudden och PANG! så slog huvudvärken till, rummet började snurra, illamåendet kom och jag kom på 'aha just det det var ju spexfest igår' jag tittade mot klockan igen och såg med klarare blick att klockan var fyra inte halv tio, sen kom Herr Bakfylleångest och kröp ner i sängen hos mig. Minnesluckorna var påtagligt många och de få minnena som dök upp var inte smickrande. Det fanns bara en sak att göra, jag måste få tag på någon från gårdagen som kan fylla i mina luckor. Fia och Oscar fick ta det ansvaret. Det lät som att jag haft en händelserik kväll kan man ju säga! Det är alldeles fantastiskt vad spriten gör. Jag hade kunnat säga 'jag ska fan aldrig mer bli full' men det är fult att ljuga och om några dagar så kommer jag skratta gott åt gårkvällen. Men innan idag var det lite svårt att skratta. Drama queen på fyllan är ingen överdrift. Tack Oscar o Fia för att ni tpg hand om mig. Jag var ungefär i de stadiet att om jag skulle tagit mig hem själv så hade jag nog inte kommit hem, då hade jag legat däckad någonstans, eller i fyllecellen eller hemma hos något drägg. Så jag är väldigt tacksam att jag vaknade upp själv hemma i min egen säng. Vad jag inte är tacksam över är alla fylleidéer och fyllebravader. Jag minns inte riktigt hur vi kom hem, men det var ju ingen fara med den saken, för fia o oscar fotade mig flera gånger. Kändes som att titta på någon annan, för det kunde ju inte vara jag som låg ner på marken i min fina balklänning (som inte är så fin längre för den är trasig), var det verkligen jag som stod som ett litet mongo med en pinne i handen? På ett sätt är det väldigt tragiskt men på ett annat sätt så är de ju så förbaskat hysteriskt kul. Det är inte ofta som jag lägger in en kanonfylla av den här graden men när det sker så kan man bara skratta. Vilken liten dryg skit jag är när jag är full! Tur att festen var med folk jag känner som faktiskt vet att jag inte är så egentligen. Och tur att alla andra också var fulla. Jag hade velat se hela kvällen inspelad och sett mig själv, hört allt jag sagt. Se hur kvällen kan gå från att ha roligt, vara lagom full sen tycker att 'nä, klart jag kan ta en öl till' sakta sakta så smyger fyllan in i kroppen och växer större och större. Vettet har tagit ledigt, därför låter tanken att ta en drink till som en förbaskat bra idé, gör den extra stark tack! Plötsligt är man kung på dansgolvet, ute på rökplatsen blir man helt plötsligt lite smartare och tycker sig veta lite mer och smart som man är så vet man ju att det som behövs just nu är en öl till, öl är ju gott och det är fest och humöret är på topp. Det börjar bli lite svårare att uttala orden och mitt i meningarna så börjar det bli svårt att komma ihåg vad det egentligen är man pratar om. Men det kvittar för nu har ölen börjat s¨lå till och sluddrandet blir väldigt svårtolkat. Inne på dansgolvet börjar fötterna bli tunga och bestämt lite större också för det är ju hemskt vad man snubblar över sina egna fötter eller är det inte så att rummet lutar lite, jo så måste det vara. Bäst att jämna ut de lutande rummet med en drink till. Det börjar bli svårt att fokusera blicken, det är svårt att veta hur många som är i rummet, svårt att se vem det är. Svårt att fokusera och lyssna på musiken, men det gör ju inget för man dansar fortfarande snyggare än Travolta. Huvudet är i stort sett tomt, tankarna som finns är sega och svårtolkade. Det är allt annat också, sen Poff!! så minns jag inget mer av resterande timmar. Fyllegråt, fylleskratt, fyllesnack, fyllebitterhet och fylleidéer fylldes de sista timmarna av. Men det minns jag inget av. Och det man inte minns det har inte hänt ju :) Egentligen är det fruktansvärt hemskt att dricka så mycket, men då och då händer det att man blir för full. Alla får sin del av den kakan. Jag har tagit min bit nu och den kommer räcka ett tag framöver. Egentligen var det inte så farligt, jag hade kul. Jag hade kunnat göra massa saker värre, gjort bort mig ordentligt. Det gjorde jag inte nu, jag var bara extremt packad. mycket skum fylla hade jag. Många skratt har det blivit idag. Känslorna har växlat från att vara på bristen till att vilja flytta från Örebro till att skratta hysteriskt och till att tycka det där var ju inte så farligt, till att tycka de här var det värsta. Men det är ju så en äkta dagen-d ska vara! Min d-dag är ett praktexemplar!

Nu är mitt fylleprat över och jag ska hem till Stina och kolla på film. Tack alla för en kul kväll och förlåt om det är någon som blev besvärad av FylleJohanna som var på festen igår, oroa er inte hon är ledig den här veckan och kommer tillbaka ungefär på lördag runt nio-tiden på kvällen. :) Under tiden får ni roa er med NykterJohanna som inte sluddrar mer än nödvändigt, inte gråter utan anledning och inte dansar som ett Travolta-mumintroll.

Puss på er alla!!


Kommentarer
Postat av: la petite nathalie

ja du jojje... jag förstår dig... jag vaknade också hemma, men tyvärr inte ensam... jag är glad att jag inte minnns allt skit jag gjorde i lördags, men sur och bitter att jag blev så full... och så skäms jag!! vi ses imorrn, då ger vi gärnet igen! puss på dig!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback