Det var en gång....




Jo det var så här...
Helgen som passerade började ganska tråkigt, alla åkte i från mig och jag försökte göra det bästa av tiden. Jag målade, fixade håret ja, jag till och med lagade mat. Men tristessen tog överhand, om inte något hände snart så skulle jag bli fullständigt galen, ja galen som Britney och raka av allt mitt hår!!
 Gaaaaah, galen jag blir gaalen av att vara ensam!!


Jag var tvungen att komma på något omedelbart, för ensamheten tog verkligen kol på mig, det kändes som att jag skickats iväg till månen och satt där helt ensam, ingen kontakt med omvärlden fick jag.
 Houston we got a problem


Så jag plockade fram min gamla adressbok och ringde upp några gamla kontakter. En god vän svarade, Gustav, Carl Gustav. Han förstod genast hur synd det var om mig att jag behövde laga mat helt själv så han skickade genast ett privatjet som kom och plockade upp mig, sen bjöd han på middag. På middagen passade jag på att flörta lite med Carls charmige son. Ja jag har ju en svaghet för mörka karlar.
 Som ni ser så sitter Philip alldels bakom mig, han ville hålla sig nära hela tiden.


Efter maten så kände jag att jag inte hade mer att hämta där, jag ville bort från Sverige och träffa fler människor. Så jag plockade upp den lilla adressboken och ringde nästa person på listan. Och helt plötsligt så befann ajg mig i hollywood. Jag kom precis i tid till premiären av Judes nya film.
 Jude har alltid tyckt att det är så kul när man skelar med ögonen. Han skrattar varje gång.



På röda mattan minglade jag omkring lite när jag helt plötsligt såg mannen i mitt liv. Orlando Bloom, en sån man. Jag gick försiktigt fram till honom och log stort. Han lade genast armen om mig och sen var det vi. Jag kunde inte stanna jag var tvungen att åka vidare. Jag saknade min Emilie för mycket. Orlando tog det väldigt hårt att jag lämnade honom.
Vår sista och första bild tillsammans, det är svårt att le när det gör ont.


JAg tog mitt pick och pack och drog till England för att hälsa på min Ems. Det blev stor succé när jag och Emilie poserade på bild tillsammans sen vi splittrades senast. Vi var ju ganska kända på den tiden, alla ögon var riktade mot oss. Det tog emot lite att dra på sig de gamla 90-tals kläderna men vad gör man itne för lite PR. Vi sjöng även en snutt från en av våra gamla dängor, vi mimade bättre än vi någnsin gjort.

 If you wanna be...ehh...text tack!!? ...



Efter allt stohoj så var både jag och emilie ganksa trötta. Jag hade fått nog av att umgås med så mycket folk en hel helg och jag kände att jag behövde vara för mig själv ett tag. Det var ju så länge sen sist. Så jag och Emilie packade ihop den gamla husvagnen och drgo oss ut på äventyr i landsbygden.

 skåååål!



Det var min påskhelg. Hoppas ni andra har haft i alla fall hälften så kul och trevligt som jag har haft det! Jag förstod att ni skulle ha svårt att förstå och tro på min helghistoria så det var tur att jag hade kameran med mig överallt!





                                   Liar Liar pants on fire......



Kommentarer
Postat av: rebecka

HAHAHAHAHAHA!!!!

2007-04-09 @ 21:11:18
Postat av: Caroline

Mohahaha! Fan va kul. Emilie som Posh Spice (jadå, dem gamla Spice Girls-kunskaperna sitter i) ser ju dessutom galet äkta ut =)

2007-04-10 @ 17:16:10
Postat av: Stina

Fan va grymt :D!

2007-04-10 @ 22:16:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback